Politiska system inom Europeiska unionen

Politiska system inom Europeiska unionen syftar på medlemsstaternas olika beslutssystem. Eftersom varje medlemsstat är självständig och suverän, finns det ingen enhetlig utformning för hur medlemsstaternas politiska system ska fungera. Även om det finns många likheter mellan medlemsstaterna, så som att demokrati och yttrandefrihet tillämpas, finns det också många skillnader. Länderna speglar en bred variation, med allt från monarkier till republiker, enhetsstater till federationer och presidentialistiska republiker till konstitutionella monarkier. Vid ett av Europeiska rådets möten, i Köpenhamn den 21 juni till 22 juni 1993, kom medlemsstaterna överens om vissa särskilda kriterier som ett land måste uppfylla för att över huvud taget ha möjlighet att bli medlem i unionen.^[2]

”

Medlemskapskriterierna kräver att kandidatlandet måste ha uppfyllt:

stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och respekt och skydd för minoriteter;
förekomsten av en fungerande marknadsekonomi liksom ha förmågan att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen;
förmågan att uppfylla de skyldigheter som följer med medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionen.^[3]

„

Alla Europeiska unionens medlemsstater, utom Ungern (sedan februari 2019), betraktas som fria demokratier enligt Freedom House.^[1] Alla medlemsstater är representativa demokratier; emellertid har de olika politiska system, med skillnader som främst uppkommit på grund av respektive lands historiska bakgrund. Många av Europeiska unionens grannländer anses inte vara "fria" enligt samma kriterier.^[1] De flesta europeiska länderna som gränsar till EU räknas som "fria" eller "delvis fria", dock med undantag för exempelvis Vitryssland och Ryssland. Å andra sidan räknas de flesta angränsande länderna i Nordafrika och Sydvästasien inte som "fria", med undantag för bland annat Israel och Tunisien.^[1]

^ [a b c d] ”Freedom in the World 2019 Map”. Freedom House. 6 februari 2019. https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2019/map. Läst 6 februari 2019.
^ Europeiska kommissionen (6 maj 2006). ”The History of the European Union”. 1993. Arkiverad från originalet den 24 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060724133440/http://europa.eu/abc/history/1993/index_en.htm. Läst 30 juni 2006.
^ Europeiska kommissionen (27 mars 2006). ”Accession criteria”. Understanding enlargement. http://ec.europa.eu/comm/enlargement/towards_EU_membership/criteria_en.htm. Läst 27 juni 2006.

[Freedom_House-1] [a b c d] ”Freedom in the World 2019 Map”. Freedom House. 6 februari 2019. https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2019/map. Läst 6 februari 2019.

[2] Europeiska kommissionen (6 maj 2006). ”The History of the European Union”. 1993. Arkiverad från originalet den 24 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060724133440/http://europa.eu/abc/history/1993/index_en.htm. Läst 30 juni 2006.

[3] Europeiska kommissionen (27 mars 2006). ”Accession criteria”. Understanding enlargement. http://ec.europa.eu/comm/enlargement/towards_EU_membership/criteria_en.htm. Läst 27 juni 2006.

[1]

[2]

[3]